Har gillat både Marie Fredriksson, och Roxette, så när jag hörde om den här boken ville jag självklart läsa den. Minns när jag hörde att hon fått en hjärntumör. Tänkte att den där cancern ser inte skillnad på människor. Om någon hade frågat mig hade jag gissat på att det var för 5-6 år sen. Det är 13 år sen. Det har varit tuffa år, det var nära att det inte blev några år alls.

Boken är smärtsam att läsa. Det är med tårar i ögonen och klump i halsen jag läser stora delar av boken. Det är nära och intimt.

Jag blir genuint ledsen när jag läser om hur viss media har behandlat henne. Som att man inte förstår att det finns en människa bakom kändisen. I den här boken får man verkligen träffa den människan. Allt från uppväxt, genom livets alla faser, genom karriären, via sjukdomen till nutid. Sjukdomen är ständigt närvarande i boken, men det blandas på ett sätt som gör att boken har ett driv. I all smärta lyser en styrka igenom, en livsglädje, en kärlek till att sjunga för publik.

Jag var självklart lite medveten om Roxettes fantastiska genomslag i världen men inte till fullo inser jag nu. Wow lixom!

Boken ger perspektiv. Livet ger men, för vissa värre än andra och livet är långt ifrån rättvist men jag imponeras av den kämpaglöd som finns i Marie.

Läs den!

Finns även som inbunden.